Den svenska Bitcoin-guiden!
Bitcoin (BTC) är den första decentraliserade digitala valutan, även kallat kryptovaluta. Det fungerar som kontanter eller guld som kan överföras på internet över hela jorden. Du kan överföra pengar lika enkelt som att skicka ett e-postmeddelande.
Bitcoin bygger på blockkedjeteknik vilket möjliggör transaktioner och lagring av värde decentraliserat, utan en betrodd tredje part. Det innebär att du kan skicka pengar person-till-person utan mellanhänder. Med andra ord, du slipper dyra avgifter och långa väntetider som hos banken.
Ny teknologi är svår att förstå på detaljnivå men med denna guide hoppas vi kunna besvara alla dina frågor oavsett hur djupt du väljer att dyka i ämnet.
”Bitcoin is a remarkable cryptographic achievement and the ability to create something that is not duplicable in the digital world has enormous value.” – Eric Schmidt, Tidigare VD Google
”Bitcoin actually has the balance and incentives right, and that is why it is starting to take off.” – Julian Assange, Grundare av Wikileaks
”Bitcoin is a techno tour de force.” – Bill Gates
Vissa ser Bitcoin som en betalningslösning, liknande PayPal eller Swish. Vissa ser bitcoin som en form av digitala kontanter. Vissa ser bitcoin som digitalt guld. Vissa kallar bitcoin för Internetpengar eller Internetvaluta. Vem har rätt?
På sätt och vis har alla rätt då Bitcoin kan anta alla dessa former och fler användningsområden dyker upp hela tiden.
Efterfrågan ökar i takt med att allt fler förstår fördelarna och möjligheterna med Bitcoin. Intresset ökar varje dag och värdet har därför också ökat mer än någon annan traditionell valuta.
Att köpa och använda bitcoin är numera väldigt enkelt. Du behöver inte förstå teknologin för att kunna använda bitcoin. När en teknologi blivit tillräckligt självklar del av vardagen så slutar de flesta reflektera över hur teknologin egentligen fungerar. Så är det idag med Internet, GPS, elektricitet och annan infrastruktur. Kanske kommer Bitcoin bli en lika naturlig del av våra liv framöver.
Bitcoin bygger på öppen källkod, kryptografi och matematik. Alla användare bestämmer tillsammans över Bitcoin-nätverket och dess regler. Det finns ingen centralbank som kan besluta att trycka mer pengar och på så sätt orsaka ökad inflation. Framförallt, du är din egen bank. Med Bitcoin har du kontroll över dina egna tillgångar utan inblandning av någon tredje part.
En stor del av köpare av Bitcoin ser det som en investering. Det kommer aldrig finnas fler än 21 miljoner bitcoin. Av dessa 21 så har 18,6 miljoner bitcoin redan skapats. Om man leker med tanken att alla befintliga bitcoin ägdes av 1% av världens befolkning, skulle dessa äga knappt 0,24 bitcoin vardera. Så om man idag köper 0,24 bitcoin så är man garanterat en av världens 1% rikaste människor sett till bitcoin-innehav.
Om du köper bitcoin som en investering, glöm inte bort risken. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida vinster. Kryptovalutor är riskfyllda investeringar.
Det finns många olika åsikter om Bitcoin. Men faktum är att denna valuta har funnits i över 12 år (sedan 2009). Bitcoin fungerar och är här för att stanna. Bitcoins decentraliserade natur gör det omöjligt att stänga ner. Oavsett om man redan tidigt såg möjligheterna i denna finansiella revolution eller om man föredrar att hålla sig kvar vid dagens finansiella system så kommer Bitcoin att leva vidare. Man kan inte göra en teknisk revolution ogjord.
Bitcoins decentraliserade natur kapar mellanhänder och tar bort behovet av en betrodd tredje part. Det innebär att kontrollen över pengar återgår till “folket”. Detta medför många fördelar jämfört med det traditionella finansiella systemet.
Billiga eller helt kostnadsfria globala transaktioner
Transaktioner utan restriktioner eller ifrågasättande
Öppen källkod, öppen teknologi, likt Internet
Kan inte förstöras eller stängas ner
Förutbestämd avtagande inflation
Volatilitet gör bitcoin intressant för spekulation
Trend som pekar uppåt gör bitcoin till en intressant tillgång och ett bra komplement till sparande, aktier och guld
“Ingen att ringa”, när något går fel. Användarna måste ta eget ansvar
Oklar reglering, det saknas tydliga regelverk i stora delar av världen
Volatilitet gör det riskabelt att använda bitcoin som betalmedel eller för sparande
Bitcoin är osäkert!
Det är vissa tjänster och företag som haft brister, inte Bitcoin-protokollet i sig. Så länge det finns oseriösa aktörer så kommer det fortsätta ske intrång och stöld. Det betyder inte att det finns brister i den underliggande teknologin eller protokollet.
Bitcoin är ett pyramidspel!
Det finns inga inslag av MLM eller pyramidspel i Bitcoin. Det är helt transparent och bygger på öppen källkod. Bedrägerier som till exempel OneCoin har tekniskt inga likheter med Bitcoin. Det som kallas Bitcoin-bedrägerier i media är bara bedragare som använder ordet Bitcoin för att locka investerare, det har egentligen inget med “riktiga bitcoin” att göra.
Bitcoin är som tulpanlökarna, det är bara en bubbla!
Priset för bitcoin har kraschat många gånger till följd av olika händelser. Men användningen och användningsområden ökar konstant och värdet har därför också haft en positiv trend på längre sikt.
Bitcoin är säkrare än det nuvarande finansiella systemet. Kryptovalutan skyddas av kryptografi och matematik istället för lagar och lagstiftning som innehåller misstag och brister från människor. Det finns och kommer alltid finnas kryphål i lagar. Men det går inte att lura matematik. När det gäller matematik är det binärt. Antingen stämmer det eller inte. På samma sätt kan du inte heller lura Bitcoin.
Bitcoin-nätverket innehåller en offentlig huvudbok med alla transaktioner. Vem som helst kan ladda ner huvudboken och verifiera dessa transaktioner.
Bitcoin mining används för att kryptovalutan ska fungera och vara säker. Kortfattat är det datorer som jobbar med att lösa matematiska problem.
Bitcoin skyddas av tusentals datorer jorden runt. Det finns inte någon enskild grupp som kontrollerar Bitcoin. Därför kan en hackare inte attackera Bitcoin-nätverket på samma sätt som den kan attackera ett företag.
En marknadsplats som förvarar bitcoin åt personer kan bli hackad som alla andra företag. Däremot är det omöjligt att hacka Bitcoin i sig.
Idag har bankerna egna privata register av transaktioner och du behöver lita på dem med dina pengar. Bitcoin har istället ett gemensamt offentligt register som innehåller alla transaktioner.
Att distribuera transaktioner i Bitcoin-nätverket tar bara någon sekund. Men då ligger transaktionen bara i det som kallas mempool. I snitt hittas ett nytt block var 10e minut så om man betalat en avgift som är tillräckligt hög så kommer en första bekräftelse av transaktionen vanligtvis inom 10 minuter. Om kravet för en betalning är tre bekräftelser så bör det i snitt ta 30 minuter förutsatt att avgiften är tillräcklig. På den här sidan hittar du mer information om mempool.
Kostnaden är helt beroende på hur många transaktioner som redan ligger i kö, alltså som redan väntar i mempool. Då varje block har en storleksbegränsning så blir det ofta kö och då är det avgiften som avgör vilka transaktioner som prioriteras. Nya tekniska lösningar möjliggör transaktioner “offchain” vilket inte orsakar kö och därmed inte orsakar ökade transaktionsavgifter.
Man ska deklarera kapitalvinster och kapitalförluster på en K4-blankett. Vinst-affärer och förlust-affärer måste redovisas separat.
Blockchain är den underliggande teknologin som gör att Bitcoin fungerar. Det är en distribuerad databas med noder som automatiskt verifierar samtliga transaktioner som lagras i databasen. Den första blockkedjan som skapades var kryptovalutan Bitcoin. Blockchain-teknologin använder ett nätverk med noder tillsammans med matematik och kryptografi för att skydda databasen. Förutom att kunna användas till att överföra pengar på Internet finns många fler möjligheter. Fler och fler kryptovalutor skapas inom smarta kontrakt, molnlagring, privata meddelanden, spelföretag och mycket mer.
Det finns inte någon enskild person eller grupp som kontrollerar Bitcoin. Hela systemet är utformat för att vara oberoende av stater, banker och företag. Det finns inbyggda säkerhetsåtgärder för att förhindra att någon får kontroll över nätverket. För att uppdatera Bitcoin-protokollet krävs konsensus. Bitcoin är decentraliserat och demokratiskt.
Ja! Det är fullt lagligt att använda Bitcoin. Privatpersoner har rätt att använda vilken valuta de vill så länge båda parterna är överens om samma betalningsmedel. Men samtidigt finns det länder som indirekt eller delvis har förbjudit Bitcoin. Anledningen till detta varierar men generellt sätt vill staten ha större kontroll över finansmarknaden. Här hittar du en lista med alla länders lagar om Bitcoin
Centraliserade digitala valutor och kryptovalutor har funnits i olika former långt innan Bitcoin. Dessa byggde på en centraliserad lösning och kunde därför enkelt stängas ner. Därför har inget av dessa tidigare initiativ överlevt. Bitcoin är den första decentraliserade digitala valutan vilket också är orsaken till dess framgång.
31 oktober 2008 var första gången begreppen Bitcoin och Blockchain dök upp på Internet. Det var genom ett dokument, känt som Bitcoin whitepaper, som delades på ett forum. Flera av de som läste dokumentet förstod att teknologin som beskrevs skulle komma att förändra världen.
Drygt två månader senare, den 3 januari 2009, startades Bitcoin-nätverket men den första fungerande implementationen av den teknologi som beskrivits i Bitcoin whitepaper.
I Bitcoin whitepaper beskrivs en helt ny teknologi som författaren valt att kalla för Blockchain. Begreppet har översatts till blockkedja på svenska. Dokumentet beskriver också ett första användningsområde för blockkedjeteknik. Det är något av ett socialt experiment, som författaren kallar för Bitcoin. En ny typ av digitala pengar eller digitalt guld.
För den som är intresserad av detaljer finns det ursprungliga ”white paper” dokumentet från Satoshi Nakamoto här: bitcoin.org/bitcoin.pdf.
Den finanskris som var 2007-2008 anses vara den värsta sedan 30-talet. Krisen tog sin början i lånemarknaden i USA och påverkade under 2008 hela världen. Den 15 september 2008 så begärdes banken Lehman Brothers i konkurs. Vid tidpunkten den fjärde största investmentbanken i USA. Detta är den största konkursen i USAs historia.
Det fanns ett stort missnöje och ilska över hur bankerna agerat och orsakat den finansiella krisen. Ur detta kaos så föddes Bitcoin. Det är väldigt tydligt att Bitcoin föddes som ett alternativ till det fallerande finansiella systemet. Det ser man bland annat i det så kallade genesisblocket, vilket vi återkommer till vad det är senare. I genesisblocket kan utläsas följande tidningsrubrik:
Chancellor on brink of second bailout for banks.
Rubriken var tagen från förstasidan av The Times från den 3e januari 2009. Med Bitcoin så behövs varken banker eller statliga institutioner, precis de som orsakade finanskrisen som Bitcoin föddes ur.
Författaren av Bitcoin whitepaper är Satoshi Nakamoto. Det är dock oklart om det är en fysisk person, en grupp av personer, en organisation, en stat, FBI eller någon hemlig superdator. Det finns en del teorier om vem Satoshi Nakamoto egentligen är, men ingen vet säkert. Söker man på namnet Satoshi Nakamoto så kan man hitta mycket information och teorier om vem det kan vara.
Källkoden för Bitcoin är helt öppen och vem som helst kan läsa källkoden och även komma med förslag till förbättringar. Det är 360 utvecklare som bidragit till den nuvarande källkoden för Bitcoin (oktober 2020). Så om frågan är vem som skapade den aktuella källkoden som används idag så är ett svar dessa 360 utvecklare.
Frågan om vem som skrev Bitcoin whitepaper och den första fungerande implementationen av Bitcoin förblir än så länge ett olöst mysterium.
Det har sedan länge spekulerats om någon av dessa personer kan tänkas vara Satoshi Nakamoto. Men båda har själva sagt att så inte är fallet. Det finns ändå vissa omständigheter som gjort att spekulationerna levt vidare.
Den 6 mars 2014 så släpptes en artikel i tidningen Newsweek där en journalist letat rätt på en person som heter Dorian Prentice Satoshi Nakamoto. Dorian var en Japansk-amerikansk man som bodde i Kalifornien. I artikeln presenterades bevis som faktiskt pekade åt att han kunde vara skaparen av Bitcoin. Men det framkom i samband med en längre intervju med Dorian den 7 mars att han inte hade något med Bitcoin att göra.
Senare samma dag, den 7 mars 2014, så hände något som klargjorde att Dorian inte var skaparen av Bitcoin. På forumet P2P foundation, där användaren Satoshi Nakamoto inte varit aktiv på över 5 år, så skrevs nu ett nytt inlägg med en kort mening: ”I am not Dorian Nakamoto.”
Den 8 december 2015 skrev Wired en artikel om Craig Steven Wright där de konstaterar att han antingen är skaparen av Bitcoin eller en briljant bedragare som verkligen vill få oss att tro att han är det. Även Gizmodo publicerade samma dag påstådda bevis för att Craig Wright tillsammans med den avlidne David Kleiman skulle vara skaparna av Bitcoin.
Det var ett flertal Bitcoin-utvecklare som trodde att Craig Wright faktiskt var Satoshi Nakamoto efter att dessa artiklar kom ut. Men det var betydligt fler som var tveksamma och med tiden så har allt färre stått bakom Craig Wrights påståenden.
I maj 2019 så började Craig stämma personer som kallat honom för bedragare och inte erkänt honom som Satoshi Nakamoto, skaparen av Bitcoin. Det har alltid varit mycket drama kring Craig och hans påståenden. Han har även släppt en bok och en egen variant av Bitcoin som heter Satoshi’s Vision.
Eftersom Bitcoin och blockkedjetekniken är decentraliserad och bygger på öppen källkod så är det fritt för vem som helst att delta i nätverket och bygga vidare på källkoden. Så länge man inte ändrar de fundamentala reglerna i Bitcoin-protokollet så kan man delta i det globala Bitcoin-nätverket. Ingen person, stat, myndighet, organisation eller motsvarande har makt över systemet, nätverket eller källkoden. Ändringar som strider mot gällande regler i protokollet kommer inte att godkännas oavsett vem eller vilka som utfört ändringarna.
Systemet har därför kunnat stå emot alla prövningar sedan det kom till liv 2009.
De flesta saknar en djupare förståelse för vad pengar är och vad som ger pengar värde. Samma är det med Internet, telefoner, datorer och mycket annat som vi använder i vardagen. Det är en så självklar del av vardagen att ingen reflekterar över hur det egentligen fungerar.
Om man tänker sig att man slår ihop begreppen kring pengar och dess värde med begrepp som protokoll, kryptografi, decentraliserade och distribuerade system så börjar vi närma oss Bitcoin. Det är därmed inte konstigt att det uppfattas som komplicerat och svårt att förstå.
De allra flesta litar på banker, stater, myndigheter, Internetleverantörer och andra aktörer i samhället. Vi har inte som vana att ställa frågor om det som någon annan tar ansvar för.
Vi använder teknologi hela tiden utan att veta något om hur den fungerar, vem som tar ansvar för den och om den kan vara skadlig för oss. Så länge som det är en logotyp på produkten eller tjänsten som vi känner förtroende för så glömmer vi att ifrågasätta och ta reda på hur det fungerar.
Med Bitcoin är det annorlunda. Det är en teknologi utan leverantör, utan en person eller företag som vi känner tillit till. I sådana lägen är vi snabba med att säga saker som, ”det där kommer aldrig bli något”, ”det där kommer aldrig fungera”, ”det där låter suspekt” eller ”det är någon typ av pyramidspel”. Troligtvis är detta orsaken att många gräver djupare i Bitcoin än de gjort med någon annan teknologi. Man letar kanske efter bevis för något av påståendena ovan? Men det slutar ofta med att man istället inser storheten i Bitcoin och blockkedjeteknik istället.
Så länge teknologi bara är en vidareutveckling av något vi känner till så är vi inte så ifrågasättande. Men riktig teknologisk revolution möts alltid av stort motstånd, skepsis och misstro. Det tog mer än 100 år från att den första bilen uppfanns till att bilar började serietillverkas. Ni har säkert hört exempel på hur bilen mottogs under denna period bland annat med krav på att en person med en röd flagga skulle gå en bit framför varje bil för att varna allmänheten, de så kallade red flag acts.
TCP (transmission control protocol) och IP (internet protocol) utvecklades 1974. Det blev början till det vi idag kallar Internet. Det skulle ta ca 20 år innan begrepp som world wide web och hemsidor blev kända. 1996 uttryckte Uusmann den kända frasen ”Internet är en fluga” och även om det var taget ur sitt sammanhang så stämmer det väl överens med ifrågasättandet av Internet vid den tidpunkten.
Både exemplet med den första bilen och med Internet syftar till att nya revolutionära idéer och teknologier sällan mottages tacksamt. Det behövs tid för att vänja sig vid förändring. Människan är av naturen emot förändring, vilket det forskats en hel del på. A.J. Schuler, Psy.D. har tagit fram en lista med 10 skäl varför människor motsätter sig förändringar. På första plats kommer:
Risken med förändringen ses som större än risken med att fortsätta som det är.
Varför ändra på något som funkar? Människor föredrar kanske status quo även om man inte alltid är medveten om det.
Detta är något som är omdiskuterat och vi behöver förstå vad pengar är och hur det fungerar för att förstå varför Bitcoins är värdefulla. Pengar är enkelt förklarat ett medel för utbyte av varor och tjänster.
Det började med att vi bytte varor mot varor: Jag ger dig 2 fiskar mot 1 kyckling. Dock var det svårt att beräkna värdet av något då alla använde olika betalningsmedel. Till slut enades personer om ett gemensamt betalningsmedel som ansågs ha ett värde.
För att något ska vara värdebevarande behöver det finnas ett begränsat utbud. Därmed fungerade det bra med ädelmetaller som guld, silver och brons.
Att kunna betala och utbyta varor med guldmynt gjorde det enklare att handla med varandra, men det fanns vissa brister. Det var opraktiskt att bära runt på denna tunga metaller och svårt att dela upp i olika räkneenheter.
Vår civilisation fortsatte att utvecklas och vi löste dessa problem med något vi kallar valuta.
Banken förvarade då ditt guld åt dig och du kunde med hjälp av skuldsedlar bevisa att du hade en viss mängd guld hos banken. Du kunde även när som helst byta in din skuldsedel för motsvarande guld hos banken.
I dag fungerar det inte på samma sätt. Den största valutan, amerikanska dollar, lämnade vad som kallades guldstandard redan år 1933. Därefter kontrolleras valutan helt och hållet av deras centralbank och det finns ingen begränsning på hur många sedlar som kan tryckas.
Detta innebär även att du inte kan lämna in dina sedlar mot guld. Alla valutor som inte kan bytas in mot guld kallas för fiat valuta. Detta inkluderar USD, EUR, SEK osv. Fiat valutor har inget underliggande värde.
Detta system ger även centralbanker obegränsad makt att manipulera sin valuta genom exempelvis inflation för att minska värdet.
De flesta centralbankerna har som mål att det ska finnas en inflationsnivå på 2% varje år. Det kanske inte låter mycket men det innebär att du har förlorat 50% av dina pengar om 35 år.
Fiat valutor har endast värde eftersom vi gemensamt tror det. En butiksägare tar emot din valuta eftersom personen tror att valutan fortfarande kommer ha ett värde dagen efter och kunna användas som betalmedel.
Samtidigt finns det en centraliserad auktoritet som kontrollerar värdet av denna valuta. Konsekvenserna blir att centralbanker får obegränsad makt som de använder för att omfördela pengar från samhället till banker som sedan lånar ut pengarna till företag.
Staten och bankerna menar att denna ”omfördelning” är rättfärdigad för att öka tillväxten och pressa folk att konsumera mera. Om detta är rätt eller fel låter vi dig avgöra.
Bitcoin fungerar däremot inte på samma sätt då den är decentraliserad istället för centraliserad. Med andra ord finns det ingen auktoritet som bestämmer över den digitala valutan.
Det är användarna av Bitcoin-nätverket som gemensamt bestämmer hur protokollet ska fungera vilket resulterar i att systemet är rättvist.
Bland dem som motarbetar kryptovalutor kan man höra påståenden som att Bitcoin inte är en valuta. Om vi ska gå in på detalj om definitionen av en valuta finns det tre kännetecken:
Det ska fungera som betalmedel – Att Bitcoin fungerar som betalmedel är bevisat då man kan överföra Bitcoins mellan varandras digitala plånböcker på bara några sekunder jorden runt. Exempelvis kan det ta flera dagar eller inte fungera överhuvudtaget att överföra pengar mellan olika länder med vanliga valutor.
Det ska fungera som räkneenhet – Till skillnad från vanliga valutor som maximalt kan delas upp i cent (0,01) kan Bitcoin delas upp i vad som kallas satoshi som är en hundramiljondel (0,00000001). Bitcoin-protokollet kan även uppdateras i framtiden för att hantera fler decimaler.
Det ska vara värdebevarande – Som vi har sagt kan centralbankerna manipulera sin fiat valuta genom att ändra mängden och därmed också värdet. Detta fungerar inte med Bitcoin då utbudet är begränsat med ett bestämt antal Bitcoin (21 miljoner).
Men förutom att fungera som en valuta kan Bitcoin användas till mycket mer. Att överföra pengar från en till en annan råkar bara vara den vanligaste typen av transaktion.
Det finns många saker som ger bitcoin sitt värde. Men vad är en bitcoin värd? Det enkla svaret är att kolla det nuvarande priset på bitcoin. Men varför är bitcoin värd så mycket?
Först och främst finns det ett begränsat utbud på samma sätt som att guld är sällsynt. Detta i kombination med användbarheten ger bitcoin ett högt värde eftersom det är en öppen marknad som i slutändan handlar om utbud och efterfrågan. Sedan kan ingen stat, bank eller institution bestämma över nätverket eftersom Bitcoin är decentraliserat.
Bitcoin och blockchain-tekniken är nästa steg i utvecklingen mot ett mer rättvist och effektivt finansiellt system.
Bitcoin är fortfarande en helt ny typ av tillgång och den handlas på en helt öppen marknad utan styrinstrument. Därmed är bitcoin fortfarande en väldigt volatil tillgång. Priset kan röra sig 10-20% upp eller ner på bara några dagar och i extrema fall på bara några timmar eller minuter. Det är dock troligt att bitcoin-priset på sikt kommer bli mindre och mindre volatilt.
Det finns ingen stat som kan kontrollera eller manipulera valutan.
Du är skyddad mot inflation eftersom utbudet är begränsat.
Alla har möjligheten att delta och man väljer själv om man vill vara anonym eller inte.
Tiden har bevisat att Bitcoin-protokollet är säkert.
Bitcoin har dömts ut flera gånger i historien. Det finns en hemsida där man samlat alla nyhetsartiklar som rapporterat att ”bitcoin dött”. Vid skrivande stund (mars 2021) så är det 402 tillfällen som bitcoin dött sedan det kom till 2009. Den långsiktiga trenden sedan starten har varit uppåtgående.
Det spekuleras vilt om vad bitcoin kommer vara värt i framtiden. Jag har hört allt från några hundra tusen kronor till tiotal miljoner kronor. Det är självklart bara spekulationer och ingen vet vad som kommer att hända. Men det finns tydliga indikationer som pekar uppåt. Fler och fler inser fördelarna med bitcoin jämfört med till exempel guld och andra tillgångsslag.
Många frågar om man inte redan ”missat tåget”. Enligt mig så står tåget fortfarande på plattformen. Även om priset för en hel bitcoin låter högt så ska man inte stirra sig blint på priset för en hel bitcoin. Om man istället jämför ”börsvärdet” på bitcoin med större företag eller guld så ligger bitcoin fortfarande väldigt lågt i jämförelse. I slutet av 2020 så var bitcoins totala marknadsvärde ungefär det samma som företaget Coca-Cola. Vi talar alltså om ett nytt tillgångsslag som kommer att revolutionera det globala finansiella systemet som i slutet av 2020 hade samma börsvärde som ett företag som säljer socker-vatten.
Om man jämför bitcoin med guld så kan man konstatera att guld har ett ”börsvärde” som vid skrivande stund är ungefär 10 gånger större än bitcoin. Vissa tror att bitcoin kommer gå om guld redan 2029-2030 vilket skulle innebära att kursen mer eller mindre måste öka 10x under kommande 8-9 år.
Bitcoin växer fort och har under flera år presterat bättre än alla andra valutor. Om vi kollar på guld och dollar som båda har ett marknadsvärde på flera tusen miljarder är uppsidan i bitcoin-priset enormt.
Att investera i bitcoin innebär dock en risk då priset fortfarande är väldigt volatilt. Lika lätt som man kan göra vinster vid uppgång så kan man göra förluster vid plötslig nedgång. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Man ska aldrig säga aldrig sägs det. Men att bitcoin skulle bli värt 0 känns inte troligt. Värdet på bitcoin är helt och hållet kopplat till användningen. Om det fortsätter vara ett smidigt och säkert sätt att förvara och flytta värde globalt så kommer värdet också att fortsätta att öka i takt med att allt fler inser fördelarna med bitcoin.
Självklart kan värdet påverkas kraftigt av tuff reglering och om stater börjar förbjuda användning av bitcoin eller påför extrem beskattning eller liknande. Men bitcoin är globalt och det är mer troligt att denna typ av extrema åtgärder i vissa länder gör att det skapas en ny typ av ”ekonomiska flyktingströmmar” med personer som väljer att fly till länder där de känner sig mer trygga med lagstiftningen och beskattningen. Det är redan länder och regioner som satsar på att profilera sig som säkra hamnar för digitala valutor och blockkedjeteknik.
Bitcoin har stöd för 8 decimaler. Man kan alltså köpa som minst en hundramiljonsdel av en bitcoin. Med nuvarande värde på bitcoin (ca 400 000 SEK) så innebär det att du kan överföra som minst 0,4 öre. En hundramiljonsdel av en bitcoin, alltså den 8e och sista decimalen, kallas för en satoshi.
En tusendels bitcoin kallas för en millibitcoin och en miljondels bitcoin kallas bit. Det är troligt att man kommer att tala om millibitcoin, bit eller satoshi mer och mer i takt med att värdet på bitcoin ökar. Hela bitcoin kommer man kanske i framtiden bara tala om när man köper ett hus eller värderar större företag.
Av de kritiska rösterna så hör man ibland att Bitcoin inte kommer bli något, eftersom det inte hunnit bli större under de 12 första åren. En otålighet finns även bland människor inom branschen som vill att mer ska hända snabbare. Men det finns ett känt citat från Roy Amara som passar väl in på både Internet och Bitcoin:
”We overestimate the impact of technology in the short-term and underestimate the effect in the long run.” – Roy Amara
Alltså att vi överskattar vad ny teknologi kommer ha för påverkan på samhället på kort sikt, men att vi istället underskattar påverkan på lång sikt. Det är svårt att acceptera att man måste ha tålamod, men man måste komma ihåg att det tog över 100 år för bilen, och över 20 år för Internet. Bitcoin kommer också förändra världen för all framtid, men det har bara gått 12 år än så länge, ha lite tålamod.
Bitcoin håller på att revolutionera finansbranschen. Du kan överföra pengar snabbt, enkelt och billigt. Det finns varken geografiska begränsningar eller öppettider. Du kan överföra pengar 24/7 till vem som helst på jorden för extremt låga avgifter.
Hur framtiden kommer se ut om några decennier är omöjligt att förutspå. Men finans är bara den första branschen som Bitcoin och Blockchain kommer att förändra för all framtid.
Bitcoin-teknologin gör även att hela bankvärlden kan ifrågasättas. När man gräver djupare i Bitcoin så får man också en djupare förståelse för hur vanliga pengar fungerar. Man ser bristerna i det finansiella system vi har idag och börjar ifrågasätta det.
Många banker har fortfarande inte förstått hur stor påverkan digitala valutor kommer att ha för deras bransch. Även om många banker börjat intressera sig för blockkedjeteknik så är det bara ett fåtal som även börjat närma sig bitcoin och andra digitala valutor. I Sverige så ligger vi verkligen inte i framkant när det kommer till varken blockkedjeteknik eller digitala valutor.
Venezuela är ett återkommande exempel där staten har gått i konkurs och Bitcoin redan fyller en viktig funktion. Den egna valutan har hyperinflation och man litar inte på bankerna eller staten. Även i Grekland blev det tydligt att staten och bankerna kontrollerar pengarna när man förhindrades ta ut sina pengar från banken. När man i Indien från en dag till en annan gjorde vissa valörer av sedlar värdelösa är ett annat exempel. Man tvingade då alla att lämna in sina sedlar och om man hade för mycket så fick man betala en straffskatt. Samma sak gjordes med guld. Staten tvingade därmed alla att betala skatt även på sitt guld. Eftersom bitcoin fungerar som digitalt guld så ökade efterfrågan kraftigt i samband med händelserna ovan. Dessa är tydliga exempel på att stater och banker bestämmer över dina tillgångar och Bitcoin har i dessa fall en viktig funktion som värdebevarare.
Sverige känns stabilt och säkert idag. Men korruption finns i olika grad i alla länder och omständigheter kan göra att stater och banker fattar beslut som du inte nödvändigtvis håller med om. Med bitcoin så blir du din egen bank och kan hantera dina egna tillgångar.
I sverige så har banker börjat frysa ute vissa branscher från att ha företagskonton. Det gäller främst spel och digitala valutor än så länge, men det ligger nära till hands att även andra verksamheter får problem med bankerna. Se på Wikileaks som ett bra exempel där bankerna tog ett politiskt ställningstagande och avslutade deras konton för donationer. Även Pornhub har nyligen frysts ut av bankerna. Tycka vad man vill om Wikileaks och Pornhub men steget är inte långt till att regeringskritiker, oppositionspartier och visselblåsare får konton indragna och då är demokratin hotad. Både Wikileaks och Pornhub har helt övergått till digitala valutor.
Alla vanliga valutor har inflation vilket innebär att dina pengar tappar i värde. Detta är önskvärt från centralbanker eftersom det uppmuntrar folk att konsumera mera.
Kortfattat innebär detta att centralbanker trycker mer pengar och har ett inflationsmål på 2% per år. Även om det låter som en liten värdeminskning är det mycket pengar.
Med en inflationstakt på 2% har du förlorat hälften av alla dina pengar efter 35 år. Därför försöker investerare undvika inflation och då är Bitcoin ett bra alternativ.
Eftersom det inte kommer skapas fler än 21 miljoner Bitcoin kommer det snarare leda till deflation. Samtidigt ökar antalet användare och intresset av Bitcoin vilket också ökar priset.
Idag finns ungefär 7,5 miljarder människor på jorden. 2-4 miljarder av dessa är helt utestängda från finansvärlden. Nästan 5-6 miljarder får inte delta i internationell handel. Bitcoin tar bort barriärerna och öppnar finansvärlden för alla.
Detta kan vara svårt att förstå för oss Svenskar då vi alla har tillgång till banktjänster. Eftersom Bitcoin är globalt och decentraliserat kan vem som helst med internetuppkoppling delta. Bitcoin och andra digitala valutor har redan hjälpt många och kommer att hjälpa ännu flera att bli inkluderade i det finansiella systemet där bankerna misslyckats.
Telefonabonnemang idag har vanligtvis fria samtal inom hela Sverige och ibland även inom hela EU. Det var dock inte länge sedan man betalade olika taxa beroende på om man ringde inom sitt egna riktnummer eller inte. Troligen många ungdomar idag som inte ens vet vad ett riktnummer är för något.
Det är fullständigt otänkbart att begrepp som bankdagar och att göra skillnad på nationella och internationella transaktioner kommer leva vidare. Idag kan allt göras 24/7 via appar i telefonen med minimal fördröjning och kostnad. Bankernas monopol är på väg att försvinna och i takt med att konkurrensen om bankernas kunder ökar så förväntar vi oss betydligt bättre, billigare, enklare och snabbare lösningar.
Det som man bör ifrågasätta är hur det kommer sig att vi accepterat bankernas monopol på banktjänster så länge. Merparten av de banksystemen som används än idag utvecklades på 70- och 80-talet. Organisationen SWIFT bildades till exempel 1973 och deras standard används än idag för internationella transaktioner.
JPMorgan är en bank som gjort en helomvändning senaste året. Från att ha kallat Bitcoin för ett pyramidspel och bedrägeri så flaggar de nu för att Bitcoin har stor potential. De lyfter särskilt fram att ungdomar idag i större utsträckning föredrar digitala valutor framför guld.
Även PayPal har nu meddelat att deras användare kan köpa och sälja bitcoin hos dem. Forbes rapporterade att detta innebär att 346 miljoner människor från hela världen nu kan köpa och sälja bitcoin med sitt konto hos PayPal.
”I really like Bitcoin. I own Bitcoins. It’s a store of value, a distributed ledger. It’s a great place to put assets, especially in places like Argentina with 40 percent inflation, where $1 today is worth 60 cents in a year, and a government’s currency does not hold value. It’s also a good investment vehicle if you have an appetite for risk. But it won’t be a currency until volatility slows down.” – David Marcus, Tidigare VD PayPal
Men det är inte bara banker och andra finansiella tjänster som PayPal som nosar på Bitcoin. Den 18 juni 2019 släppte Facebook Libra testnet. Libra beskriver de själva som ett enkelt, globalt betalningssystem och finansiell infrastruktur. Även om Libra-projektet mött mycket motstånd så är det en tydlig indikation på att stora teknikföretag kan komma att ta över tjänster från dagens banker. Mer text?
Alipay och WeChat Pay är andra exempel på betaltjänster från företag som ursprungligen tillhandahållit helt andra typer av tjänster. Alipay hade under Q3 2019 54,5% av marknadsandelen för mobila betalningar i Kina.
Ytterligare ett exempel är M-Pesa. Deras lösning för mobila betalningar har på bara några år tagit 99% av marknadsandelarna i Kenya (Q1 2020).
Stater och regeringar har valt olika taktik när det kommer till Bitcoin. Exempel på länder där bitcoin är helt eller delvis olagligt är Kina, Bolivia, Colombia, Ryssland och Vietnam. Exempel på länder som istället tillåter användning av bitcoin både som investering, sparande och konsumtion är Japan, USA, Sydkorea, Tyskland och Australien.
Det är även olika hur länder valt att se konsumtion då bitcoin används som betalmedel. I vissa fall, som i Sverige, så ska all form av avyttring av bitcoin beskattas. Det innebär att vid varje inköp, där bitcoin används som betalmedel, så ska man beräkna den eventuella kapitalvinsten eller kapitalförlusten. I vissa andra länder har man redan insett att detta blir ohållbart och bara valt att beskatta trading och i vissa länder beskattas varken bitcoin vid trading eller som betalmedel.
Det är uppenbart att Bitcoin utmanar centralbankernas monopol på valuta och pengar. Det finns dock länder som istället för att motverka Bitcoin har uppmuntrat företag och verksamheter inom digitala valutor och blockkedjeteknik att etablera sig där. Malta är ett sådant exempel där man kommit väldigt långt med lagstiftning och tydliga riktlinjer.
Tyvärr så har Sverige långt från en ledande position kring blockkedjeteknik och digitala valutor. Det är många andra länder som agerat tydligare och snabbare. Det saknas lagar och riktlinjer för hur verksamhet inom blockkedjeteknik och framförallt digitala valutor ska kunna bedrivas i Sverige. Främst handlar det om en osäkerhet kring hur beskattning ska ske som gjort att många valt att istället etablera verksamhet i Estland eller Malta till exempel.
För den som köper eller säljer bitcoin privat enstaka gånger per år så är det fullt möjligt att följa de instruktioner som finns kring deklaration av handel med digitala valutor. Det handlar om att beräkna det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för de bitcoin och andra digitala valutor man handlat med. Om vi håller oss till bitcoin så ska man alltså hela tiden ha kontroll över vad snittpriset är på de bitcoin man äger. Så när man antingen säljer bitcoin eller använder bitcoin som betalmedel så vet man om man gjort en vinst eller förlust beroende på till vilken kurs man sålde. Man redogör sedan för respektive affär på en K4-blankett i samband med inkomstdeklarationen.
Det som gör det lite mer besvärligt är att man inte har full avdragsrätt på kapitalförluster. När man gör en kapitalvinst så betalar man 30% skatt på hela vinsten. Men avdragsrätten vid kapitalförlust är bara 70% så om man gör både en vinstaffär på 100 SEK och en förlustaffär på 100 SEK så kan man tro att man totalt sett gått plus minus noll. Men skattemässigt så får du bara dra av 70% av förlusten vilket i detta förenklade fall motsvarar 70 SEK. Därmed så har du skattemässigt gjort en vinst på 100-70=30 SEK och ska därmed betala 0,3*30=9 SEK i kapitalvinstskatt ändå att du egentligen inte gjorde någon vinst.
Att alla typer av inköp, med bitcoin som betalmedel, räknas som en avyttring som ska tas upp i inkomstdeklarationen, gör bitcoin svårt att använda för handel i Sverige. Det är fortfarande ett väldigt bra komplement till andra tillgångsslag i en portfölj i syfte att göra vinst vid uppgång av priset på bitcoin. Men som betalmedel så är bitcoin inte lämpligt i Sverige innan reglerna kring hur detta ska deklareras har ändrats.
Att man inte har 100% avdragsrätt på kapitalförlust och därför också måste redovisa vinst-affärer separat från förlust-affärer gör att högfrekvenshandel kan bli besvärligt att redovisa, riskfyllt och olönsamt.
Om vi ska vara exakta, skrivs valutan med ett litet b som bitcoin. Själva teknologin, systemet, kodbasen och nätverket skrivs med ett stort B som Bitcoin, liknande som man gör med ordet Internet.
Sedan Unicode 10.0 så finns symbolen för valutan bitcoin, ₿, på datorer och telefoner.
Valutakoden som används för bitcoin är btc och i vissa fall förekommer även xbt. Valutakoden btc började användas först och är än idag den vanligaste. Vissa system kräver att man följer standarden ISO 4217 vilket valutakoden xbt gör. Därför förekommer även denna i vissa sammanhang. Oavsett om det står btc eller xbt så avser det valutan bitcoin.
Bitcoin är världens mest transparenta nätverk. Alla Bitcoin-transaktioner är offentliga, spårbara och lagras permanent i den gemensamma huvudboken. Vem som helst kan ladda ner huvudboken och verifiera samtliga transaktioner som någonsin skett på Bitcoin-blockkedjan. Eftersom ingen auktoritet kan begränsa tillgången till huvudboken är Bitcoin det mest transparenta system som finns idag.
Alla kan se transaktioner som sker mellan Bitcoin-konton men inte vem som äger vilka konton. Du väljer själv om, och till vilka, du delar med dig av din identitet. Man säger att Bitcoin är pseudonymt istället för anonymt eftersom att man i blockkedjan kan utläsa adresserna som skickar och tar emot transaktioner men inte nödvändigtvis kan koppla detta till faktiska avsändare och mottagare. Bitcoin är därför bara “anonymt” så länge som kopplingen mellan en adress och dess ägare förblir okänt.
Kombinationen av transparens och anonymitet är något som blockchain-tekniken är ensam om. Det gör Bitcoin och andra digitala valutor väldigt användbart och i vissa fall helt oumbärligt.
Bitcoin skapades utifrån integritet och anonymitet. Detta är en viktig del i Bitcoin-nätverket. Alla har rätt att vara anonyma och det innebär inte att man är en brottsling.
PayPal eller Swish är bra exempel där man jobbar med digitala pengar. Bägge dessa tillhandahåller tjänster för att överföra pengar mellan olika parter. Men utan mellanhänderna som kontrollerar och godkänner transaktionerna skulle dessa system inte fungera.
Du måste verifiera din identitet och lita på leverantören av tjänsten. Om leverantören av någon anledning ser ett behov av det kan de stoppa transaktioner, frysa tillgångar eller överlämna information om kontohändelser. Dessa är exempel på centraliserade system.
I ett decentraliserat system finns inte ett beroende till en betrodd tredje part. Alltså ingen bank eller företag som sitter centralt och kontrollerar och godkänner vem som gör vad.
I Sverige har vi en väldigt hög tilltro till banker och myndigheter. Därför kan decentralisering kännas ovant, onödigt eller till och med obekvämt. Vi är så vana vid att någon kontrollerar oss att det blivit normalt. Att man söker sig bort från denna kontroll anses idag suspekt eller till och med kriminellt. Men för en stor del av jordens befolkning ser det väldigt annorlunda ut. Där känner man inte samma förtroende för staten, myndigheterna eller bankerna. Där kan Bitcoin tvärtom vara räddningen från ett osäkert, korrupt och instabilt finansiellt system.
En liknelse för att enklare förstå skillnaden mellan ett centraliserat och ett decentraliserat system kan göras med fildelning.
Napster var ett exempel på en centraliserad lösning. Napster stämdes i december 1999 och stängdes ner i juli 2001. Eftersom det var en centraliserad lösning så fanns det ett företag att stämma och servrar som kunde stängas av vilket innebar slutet för Napster.
Bittorrent är däremot en teknologi som är decentraliserad. Det går därför inte att stänga ner. Man har istället gett sig på de hemsidor där man kunnat söka efter torrent-filer. Den svenska sidan The Pirate Bay är ett exempel på en sådan sida. Sedan december 2014 så finns källkoden bakom The Pirate Bay fritt tillgänglig och därmed har kopior av sidan dykt upp. Ett decentraliserat system kan inte stängas ner med mindre än att man stänger ner Internet.
En annan följd av att ett system är decentraliserat är att man inte måste be om lov eller få tillstånd för att vara med. Banker kräver att du presenterar dokumentation om vem du är och var dina pengar kommer från för att de ska uppfylla kraven kring kundkännedom. De kräver också i många fall att du gör en insättning för att få starta ett konto. Till att börja med måste du i de flesta fall fysiskt ta dig till ett bankkontor.
Med Bitcoin och andra decentraliserade digitala valutor blir allt detta irrelevant. Vem som helst med Internet och någon typ av dator, padda eller smartphone kan bli del av dessa nya system. Du behöver inte be om lov. Du behöver inte uppvisa dokument. Du behöver inte göra en insättning. Du behöver inte fysiskt ta dig till någon särskild plats.
Den 4 maj 2020 meddelade företaget Blockstream att deras system Blockstream Satellite 2.0 var uppe. Projektet handlar om att göra Bitcoin-nätverket oberoende av Internet, så att inte ens en nedstängning av hela Internet skulle kunna sänka Bitcoin-nätverket. Detta görs genom att använda satelliter för att distribuera Bitcoin-blockkedjan.
Än så länge används 6 satelliter som tillsammans täcker in merparten av planeten. Sedan 4 maj 2020 kan man synkronisera hela Bitcoin-blockkedjan genom att ansluta till dessa satelliter, alltså helt utan Internet-anslutning.
Att ingen stat, företag eller bank har makt över Bitcoin innebär att det inte heller kan manipuleras. Allt styrs av programkod och säkras upp med kryptografi. Det finns en förutsägbarhet kring Bitcoin som inte finns i någon tidigare valuta.
Hur mycket bitcoin det som mest kan skapas i ett block är definierat i koden. Om man överskrider denna gräns så kommer blocket inte accepteras av nätverket så det finns inget sätt att ta sig runt denna gräns.
Denna gräns var till en början 50 bitcoin per block. Gränsen halveras vart fjärde år och därmed har vi redan gått från 50 till 25 till 12,5 och nu senast till 6,25 bitcoin per block.
Varje period av 4 år så kommer det därför skapas hälften så många nya bitcoin jämfört med föregående period. Den totala mängden bitcoin är därför begränsad, närmare bestämt till 21 miljoner bitcoin. Om inget oförutsett händer så kommer man ha utvunnit dessa 21 miljoner bitcoin ungefär år 2140.
Kanske är den största fördelen med Bitcoin att dina pengar skyddas från inflation. Bitcoin har tack vare halveringarna vart 4e år en kontrollerad nyproduktion av bitcoin vilket gör att inflationen går mot 0. Närmare 90% av alla bitcoin som någonsin kommer att existera är redan utvunna och de resterande 10% kommer ta över 100 år att utvinna. Merparten av bitcoins inflation ligger därför redan bakom oss.
Både Bitcoin och blockkedjeteknik är för de flesta helt nya begrepp och det är många som försökt beskriva vad det är med hjälp av liknelser och andra tidigare kända begrepp. Det påminner en hel del om att på 90-talet försöka beskriva vad Internet är och kan användas till.
Idag är Internet en så självklar del av vardagen att man inte reflekterar över vad det egentligen är eller hur det fungerar.
Eftersom blockkedjeteknik möjliggör att man kan överföra värde via Internet kan man säga att det som Internet gjort för information gör nu blockkedjeteknik för pengar, värde eller tillgångar. Det öppnar upp en hel värld av möjligheter och precis som med Internet är det fritt fram för vem som helst att bygga vidare på denna teknologi.
Eftersom Bitcoin kan användas var som helst där det finns Internet, saknar landsgränser helt relevans. Du kan överföra värde vart som helst i hela världen. Bitcoin gör inte skillnad på ”nationella transaktioner” och ”internationella transaktioner”. Det är inte heller skillnad på om en transaktion görs mellan två personer, två företag eller två datorer. Bitcoin är därför det mest globala och öppna betalsystem som finns idag och öppnar upp för helt nya tjänster och produkter som vi idag har svårt att föreställa oss.
Den senaste driftstörningen var i början av 2013. Sedan nätverket startade den 3 januari 2009 så har det varit två avbrott, 2010 och 2013, på totalt 15 timmar ungefär. Det innebär en total ”uptime” på närmare 99,99% (källa).
En Bitcoin-transaktion kan egentligen avse vad som helst. En transaktion kan nämligen innehålla en referens till något annat som hanteras utanför blockkedjan. Den vanligaste typen av transaktioner är enkla överföringar mellan två adresser. Det kan också vara flera adresser som är avsändare eller mottagare och transaktionen kan som tidigare nämnt avse något helt annat än bitcoin.
En transaktion kan alltså ha flera olika funktioner. Vad än syftet är med transaktionen så kallas det för en onchain transaktion om den inkluderas i ett block på blockkedjan. Transaktioner kan även ske utanför blockkedjan och de kallas då för offchain. Den vanligaste typen av offchain-transaktioner är de som sker på lightning-nätverket vilka alltså inte lagras på Bitcoin-blockkedjan.
Fördelen med offchain transaktioner är att de inte belastar Bitcoin-blockkedjan. Nackdelen är att de inte kan anses vara lika säkra. Man kan kanske likna det vid dagens betalkort som upp till ett visst belopp inte kräver kod. Det är inte lika säkert, men istället snabbare och smidigare. För mindre köp används därför med fördel offchain-lösningar.
Begreppet block är återkommande inom protokoll, nätverk och lagring. Det är ett smidigt sätt att hantera data. Oavsett hur stort datat är totalt sett så kan man dela upp det i hanterbara block. På hårddiskar lagras data i block. När du besöker en hemsida så laddas den hem till din enhet i block över TCP/IP protokollet. Inom blockkedjeteknik så behöver man också överföra data mellan noderna i nätverket. Att använda block är naturligt då man får förutsägbarhet och hanterbara mängder data åt gången. Det finns dock andra blockkedjor där blocken tillåts att växa helt obegränsat med risken att normala datorer inte längre klarar av att hantera och validera dessa block.
Inom Bitcoin så är det transaktioner som lagras i blocken. Det finns andra blockkedjor som lagrar annan typ av information som inte nödvändigtvis anses vara transaktioner. Det finns bland annat blockkedjor med fokus på identitet, spårning av livsmedel eller logistikkedjor. Oavsett vad det är för typ av data som lagras i blockkedjan så är det den centrala och vitala delen av blockkedjetekniken.
Att bara lagra data i block staplade på varandra är inget nytt. Det magiska med blockkedjan är hur man kopplar ihop blocken. För att göra det enklare så använder vi oss av några förenklingar och liknelser.
Varje block känner till blocket innan. Det är ungefär som en kö, tänk dig kön till Gekås Ullared innan de öppnat dörrarna på morgonen. Varje ny person ställer sig längst bak och håller koll på den som står framför. Om alla i kön skulle hålla personen framför på axeln så har du en förenklad version av en blockkedja.
I liknelsen med kön till Gekås Ullared så måste vi lägga till något för att kunna förklara varför man inte bara kan byta ut en person i kön. Om varje person i kön först ber att få ta fingeravtrycket på den som står framför och är helt ensam om att ha detta unika fingeravtryck så börjar vi närma oss en riktig blockkedja. Om någon nu skulle byta plats, försvinna eller läggas till i kedjan så skulle inte fingeravtrycken längre stämma. Den som står bakom en person som blivit utbytt, tagits bort eller lagts till har inte längre rätt fingeravtryck. Därmed är det inte möjligt att ändra något i en sådan kedja utan att behöva byta ut alla som står bakom den position i kön där man gjort en ändring.
I en blockkedja så håller man koll på föregående block genom att lagra dess digitala fingeravtryck i form av något som kallas för hash. Varje block innehåller föregående blocks digitala fingeravtryck (hash) i sitt data.
Dessa digitala fingeravtryck har en annan egenskap som är viktig att känna till. De är nämligen helt unika för den data som ingår i blocket. Ändras något i blockets data så ändras också fingeravtrycket. På den punkten skiljer sig det digitala fingeravtrycket från den förenklade liknelsen med vanliga fingeravtryck hos personer.
Eftersom referensen till föregående block är en del av blockets data så påverkar det också blockets egna digitala fingeravtryck. Om referensen till föregående block eller någon annan data ändras så kommer också blockets fingeravtryck (hash) att ändras.
Effekten blir att man inte kan ändra i blockkedjan. För om du gör det så ändras också fingeravtrycket för blocket du påverkat. Om du ska få igenom en sådan förändring så måste du i blocket efter ändra referensen med det nya fingeravtrycket. Men då har även det blocket ändrats och får i sig ett nytt fingeravtryck. Det matchar inte längre det lagrade fingeravtrycket på nästa block och så vidare. Med andra ord, en ändring på ett block någonstans i kedjan kräver att samtliga block efter det blocket också måste bytas ut.
På grund av blockkedjans struktur beskriven ovan så är det senaste blockets digitala fingeravtryck det enda man måste vara överens om. Är man det så kan man också vara säker på att hela blockkedjan är intakt och innehåller exakt samma information. Så problemet har kokat ner till att komma överens om det senaste blockets digitala fingeravtryck. Hur man löst detta kommer beskrivas i detalj senare i texten.
Teoretiskt så finns det många olika blockkedjor där sista blocket får samma digitala fingeravtryck. Men än så länge är det praktiskt omöjligt att hitta sådana kollisioner. När man räknar på sannolikheten att med dagens teknologi testa sig fram för att hitta kollisioner så är svaret så ofattbart osannolikt att man knappt kan föreställa sig det.
Man har diskuterat om kvantdatorer skulle kunna användas för att hitta kollisioner på sikt men än så länge är det bara spekulationer. Den dag som någon typ av dator lyckas överlista den teknologi som används inom blockkedjeteknik så har vi betydligt större problem då Internet, banksystem och allt annat digitalt idag bygger på samma typ av teknologi.
Eftersom det i snitt skapas ett block var 10e minut på Bitcoins blockkedja så är det ofta kö för att komma med i dessa block eftersom de har en begränsad storlek. När det blir mycket kö så blir den valfria avgiften avgörande för hur många block det kommer ta innan transaktionen inkluderas i ett block. Under hela tiden som din transaktion inte kommit med i ett block så kan man inte lita på den transaktionen. Det är alltså önskvärt att få med sin transaktion i ett block så snabbt som möjligt för att den ska anses vara bekräftad.
Ett viktigt koncept inom blockkedjeteknik är distribuerad konsensus. Förenklat innebär det att man kan komma överens om en sanning trots att det är ett distribuerat system där vissa aktörer kan fallera eller agera oärligt. Det kanske låter enkelt, men att hitta en konsensusalgoritm som löser detta, är något som man kämpat med sedan 90-talet. Inom datorvetenskap är det känt som det bysantinska generalsproblemet. Blockkedjetekniken är första gången man lyckats lösa detta på ett skalbart sätt.
Blockkedjenätverk kan vara helt decentraliserade utan mellanhänder och utan hierarki tack vare att blockkedjetekniken introducerat en fungerande och skalbar konsensusalgoritm. Alla som ansluter sig till ett blockkedjenätverk som till exempel Bitcoin-nätverket kan därför anses vara likvärdiga.
Ett av de viktigaste problemen att lösa om man försöker skapa en kryptovaluta är dubbelspenderingsproblemet. Digital information är lätt att kopiera och nätverkstrafik kan påverkas på olika sätt. Dubbelspendering är när samma pengar används på flera ställen på samma gång. Ett enkelt exempel är om du låter två personer, som har tillgång till samma bitcoin, vid ett exakt samma klockslag genomföra betalningar till två olika bilfirmor. Nu finns det plötsligt två samtidiga transaktioner som bägge använder samma bitcoin. Hur ska bilhandlarna kunna veta att just deras transaktion är den rätta?
Man kan med blockkedjeteknik uppnå distribuerad konsensus genom smarta konsensus-algoritmer och man har därmed lyckats lösa dubbelspenderingsproblemet.
Innan en transaktion inkluderats i ett block så ligger den i något som kallas mempool, eller minnespool på svenska. Olika delar av nätverket kan ha olika uppfattning om vilken av ett flertal transaktioner som ”kom först” eller av annat skäl ska prioriteras. Detta innebär att man i mempool inte har löst dubbelspenderingsproblemet. När två eller flera transaktioner står i konflikt med varandra för att de förbrukar samma ”mynt” så kan man inte avgöra vilken transaktion som är korrekt så länge som de bara existerar i mempool.
När en transaktion enbart finns i mempool så brukar man säga att den har 0 bekräftelser. Då är det fortfarande oklart om det finns andra transaktioner som förbrukar samma ”mynt”. När en transaktion fått komma med i ett block så säger man att den transaktionen har 1 bekräftelse. För varje block som läggs på den kedjan där transaktionen ingår så säger man att transaktionen har ett steg högre bekräftelser. Vanligtvis krävs 3-6 bekräftelser för större transaktioner av bitcoin, vilket i normalfallet handlar om 30-60 minuter.
Det allra första blocket i en blockkedja kallas för genesisblocket. Detta block är definierat i programvaran för blockkedjan och numreras som block 0. Ändras genesisblocket så resulterar det i en helt ny blockkedja.
Alla block i en blockkedja är numrerade. Numret på ett block kallas också blockhöjd och motsvarar höjden från genesisblocket. Så det första blocket efter genesisblocket har blockhöjd 1 och sedan fortsätter det öka för varje nytt block. Man talar ibland om vilken höjd en blockkedja är på och då syftar man på det senaste blockets höjd. Det ger en indikation om man är på rätt blockkedja eller inte.
Blockhöjden behöver inte nödvändigtvis avgöra vilken blockkedja som är den rätta. Det kan till exempel vara så att en blockkedja med höjd 1000 ”vinner” enligt konsensus-algoritmen trots att det finns en annan kedja som har höjd 1200. Orsaken är att totalt utfört arbete på en kedja är vad som värderas och inte höjden.
En liknelse skulle kunna vara en tävling där två lag tävlar om att flytta jord med skottkärra. Antalet gånger ett lag gått med skottkärran är i så fall motsvarigheten till blockhöjden. Det som värderas är självklart hur mycket jord som flyttats och inte antalet gånger man gått med skottkärran. Om ena laget fyller skottkärran med dubbelt så mycket jord så måste andra laget kompensera med att gå dubbelt så många gånger för att komma ikapp. I slutändan är det bara mängden jord som flyttats som är avgörande.
Det är lite förvirrande att ordet fork används i olika sammanhang vilket vi kommer in på om en stund. Men om man bara säger en fork eller för tydlighets skull en chain fork eller chain split så blir det tydligare att de handlar om att blockkedjan delat upp sig i flera tänkbara kedjor. Det händer ibland naturligt då det tar några sekunder för informationen att uppdateras över hela jordklotet. Om det hittas fler än ett nytt block innan alla nåtts av informationen så kommer nätverket plötsligt ha två kandidater för block på samma blockhöjd. Beroende på konsensusalgoritm så löser man denna situation på lite olika sätt.
I fallet med två transaktioner som står i konflikt med varandra så kan man tänka sig att två block skapas som innehåller vardera av dessa transaktioner. Då har vi fortfarande en situation med potentiell dubbelspendering eftersom det är oklart vilket av dessa två block som är det riktiga. Vi har då orsakat en chain fork/split och eftersom dessa två block innehåller transaktioner som står i konflikt med varandra så har vi även dubbelspenderingsproblemet kvar. Det är upp till konsensusalgoritmen att lösa dessa situationer.
Bitcoin använder PoW vilket står för proof-of-work eller bevis-på-arbete på svenska. Det är den mest beprövade konsensusalgoritmen. Total mängd utförda beräkningar är vad man använder för att uppnå konsensus med PoW.
I vissa fall så har det gått så långt som 2-3 block där bägge kedjor fortsatt anser att deras kedja är den korrekta. Men vanligtvis blir en chain fork/split inte längre än ett block då sannolikheten att bägge kedjor hittar även blocket efter samtidigt är väldigt liten. Så fort bara den ena kedjan ökat med ett block till så har den kedjan större total mängd utförda beräkningar och ska därmed anses vara den korrekta. Därmed dör den andra kedjan och alla är återigen överens om vilka transaktioner som skett.
Inom PoW så behövs ett sätt att utföra ett arbete där man inte kan ”fuska”. Därför använder man hashfunktioner av olika slag. Man kan se en hashfunktion som en låda med en ingång och en utgång. Man matar in något och får ut något helt annat. Matar man in samma indata så får man alltid samma utdata, så det är enkelt för andra att bekräfta en hashberäkning.
Inom PoW så används hash-värden som bevis för att man utfört många beräkningar. Egenskapen man använder hos en hashfunktion är att det enda sättet att skapa ett hashvärde som uppfyller ett specifikt krav är att testa sig fram. Man måste göra många hashberäkningar med olika indata för att få fram ett utdata som uppfyller kraven för konsensusalgoritmen.
En hashfunktion är enkelriktad. Man kan utgå från en godtycklig datamängd och få ut ett hash-värde som representerar den datamängden. Du kan inte gå åt andra hållet. Du har ingen nytta av ett hash-värde om du vill ta reda på vilket indata som genererade just det hash-värdet. Man kan inte räkna ut baklänges vilket indata som behövs för att få fram ett visst utdata. Det enda sättet att få fram utdata som uppfyller något specifikt krav är därför att testa sig fram.
Den hashfunktion som används för Bitcoin heter SHA-256 och är inom familjen av SHA-2 vilket står för secure hash algorithm 2. Det är en ganska enkel funktion som används inom många områden sedan 2001.
SHA-256 används bland annat för att inte behöva lagra lösenord i klartext. Det används även för att kontrollera om filer förändrats genom att man skapar en hash av hela filen och sparar som ett fingeravtryck ungefär. Om något ändrats i filen så kommer en ny hashberäkning att visa det.
Föregångarna SHA-0 och SHA-1 publicerades redan 1993 respektive 1995. Så själva hashfunktionen är inget nytt. Det är användningsområdet inom PoW för att uppnå distribuerad konsensus som är helt nytt och som introducerades i Bitcoin whitepaper.
Med PoW så är det helt avgörande hur många hash-beräkningar man kan göra per sekund. Vill man ha en chans att hitta ett hash-värde som uppfyller kraven för blockkedjan och därmed kunna få belöningen för det blocket så måste man utföra extremt många hash-beräkningar. Begreppet mining härstammar från liknelsen med att gräva efter guld.
Detta resulterade i att man istället för att använda datorns CPU snabbt gick över till att använda datorns GPU, alltså grafikkort. Det har skett stora tekniska framsteg sedan man använde CPU och GPU för att mina bitcoin. Man insåg att FPGA-kretsat kunde anpassas för att bli snabbare än GPU-mining men det hann aldrig riktigt ta fart eftersom det kom en betydligt snabbare typ av kretsar därefter.
Man började producera specifika kretsar för just beräkning av SHA-256. Dessa speciellt framtagna chipp kallas för ASIC vilket står för Application-Specific Integrated Circuits. De var många gånger snabbare än CPU, GPU och FPGA och utvecklingen inom ASICs har gått extremt fort.
Idag är Bitcoin mining något som utförs primärt i stora hallar med tusentals ASICs.
I takt med att antalet miners ökar och att deras hårdvara blir bättre och bättre så ökar också svårighetsgraden. Det innebär att kravet på hash-beräkningen för att godtas av koncesusalgoritmen blir allt större. Bitcoin och andra blockkedjor som bygger på PoW som koncesusalgoritm är på detta sätt självreglerande. I fallet med Bitcoin så korrigeras svårighetsgraden i snitt varannan vecka. Om det tagit mindre kalendertid än 2 veckor att skapa antalet block som borde motsvara 2 veckor så ökas svårighetgraden. På samma sätt kan svårighetsgraden minska om det istället tagit mer än 2 veckor kalendertid.
Om man gör ändringar i Bitcoin programkod som inte är kompatibla med resten av nätverket så kan man inte längre vara delaktig eller ansluta. I vissa fall gör man detta medvetet antingen för att ändra reglerna för en digital valuta eller för att skapa en ny digital valuta. Detta kallas för en hardfork och Bitcoin Cash är ett exempel på en sådan som fått ett eget liv och resulterat i en separat blockkedja. Den ursprungliga Bitcoin-blockkedjan lever vidare så länge som det finns datorer som upprätthåller den. Större ändringar i koden, men som inte gör koden inkompatibel med tidigare versioner, kallas för softfork. Om en ändring är en hardfork eller en softfork beror på om:
1. ändringen är kompatibel med tidigare versioner eller inte
2. om ändringen resulterar i en separat blockkedja eller inte
En softfork är en ändring som inte påverkat konsensusalgoritmen. Därmed är den nya programvaran överens med den gamla om vad som är riktigt och inte. En hardfork är därmed en ändring av konsensusalgoritmen vilket innebär att den nya programvaran inte kommer överens med den gamla programvaran om vad som är rätt och därför kommer deras blockkedjor att gå skilda vägar.
En blockkedja som har ett användningsområde och som personer litar på har ett värde. Vem som helst kan skapa en kopia av koden för Bitcoin. Så fort du gör en ändring som strider mot Bitcoins konsensusalgoritm så är det en hardfork och det du skapat har därför en separat blockkedja och kallas för en altcoin. Altcoin är förkortning av alternative coin och precis som det låter så är det en alternativ digital valuta. Idag finns det tusentals olika altcoins och inom några år finns det troligtvis miljontals. Alla med sin egna blockkedja.
Begreppet shitcoin är en ”otrevlig” benämning på en altcoin som man anser saknar värde. Bitcoin maximalister är personer som primärt tror på Bitcoins framtid. De anser vanligtvis att alla eller åtminstone de flesta altcoins egentligen är shitcoins.
Det engelska ordet wallet, alltså plånbok, kan inom digitala valutor ha väldigt olika innebörd. I vissa fall beskriver ordet plånbok på ett bra sätt funktionen hos till exempel en app i din telefon för att kunna ”lagra” bitcoin i. I andra fall så är ordet plånbok direkt missvisande. När man säger att man laddar hem en ”bitcoin-plånbok” så kan det alltså ha olika betydelse.
Ursprungligen så fanns det bara ett program för Bitcoin. Detta program innehöll all logik som behövdes för Bitcoin-nätverket. Det var alltså både en plånbok för bitcoin och all annan logik som behövs för att upprätthålla Bitcoin-nätverket.
En plånbok för en digital valuta har egentligen inte någon större likhet med en traditionell plånbok. En traditionell plånbok kan innehålla valuta i olika valörer i form av mynt och sedlar. Större sedlar har också ofta serienummer för att vara spårbara och försvåra förfalskning.
Man kan inte kapsla in bitcoin eller någon annan digital valuta på samma sätt som du kan med sedlar och mynt i en plånbok. Och begreppet serienummer som du har med större sedlar har inte heller någon motsvarighet inom digitala valutor. Av detta skäl är hela benämningen plånbok egentligen felaktig då digital valuta inte fungerar alls på samma sätt som sedlar och mynt.
En bättre liknelse för vad en ”plånbok för digital valuta” är skulle vara en nyckelknippa. Inom digitala valutor och blockkedjeteknik så är nämligen digitala signaturer och privata nycklar centrala begrepp. Den som äger rätt privata nyckel har makt att förbruka de eventuella bitcoin som finns kopplade till denna privata nyckel.
Så det som ”ligger i plånboken” är egentligen privata nycklar och inte bitcoin. Därför är en nyckelknippa en bättre liknelse. Då blir det mer logiskt att förklara begrepp som export och import av privata nycklar bland annat. Det blir också enklare att förstå att flera plånböcker kan ha tillgång till samma bitcoin. En sedel kan bara finnas i en plånbok, men en nyckel kan kopieras och finnas på flera nyckelknippor.
Det finns dock ingen riktigt bra liknelse som täcker in alla begrepp och all funktionalitet hos en bitcoinplånbok. Bland annat så kan en bitcoinplånbok skapa nya nycklar vilket är svårt att tänka sig hur en nyckelknippa skulle kunna göra. En digital, magisk nyckelknippa kanske är den bästa liknelse vi kan åstadkomma för tillfället.
Före 1985 så fanns inte adresser till hemsidor så som vi är vana vid idag. Innan DNS-systemet utvecklades så var enda sättet att memorera IP-adresser till andra datorer och på så sätt kunna ansluta till dem. Det går fortfarande med vissa hemsidor att gå direkt på IP-nummer, ni kan testa med 13.49.132.198 och se var ni hamnar.
Varför jag skriver om DNS-systemet är för att Bitcoin fortfarande är en väldigt ny teknologi som motsvarar tiden före DNS-systemet. Det finns teknologi som utvecklas just nu för att slippa memorera svåra adresser även för Bitcoin. En sådan tjänst är Unstoppable Domains där man kan registrera en .crypto-domän som andra kan använda istället för en komplicerad Bitcoin-adress. Troligen kommer personer och företag framöver att ha enkla, läsbara adresser för Bitcoin som liknar vad vi är vana med från hemsidor och mail-adresser.
Man kommer kunna fortsätta använda dagens Bitcoin-adresser bestående av långa text-strängar med tecken och siffror. Det man ofta gör för att förenkla är att paketera dessa adresser som QR-koder som är lätta att skanna av med sin telefon.
Den långa strängen med tecken och siffror är kodad i något som kallas base58. Egentligen så är det en lång binär kod som motsvarar den publika nyckeln i ett nyckelpar. Men då det är helt oläsligt för en människa så kodar man om det till vanliga tecken och siffror som vi enklare kan läsa och tolka. För att undvika missförstånd så har man tagit bort stora bokstaven I och lilla bokstaven l men behållit siffran 1. Man har också tagit bort stora bokstaven O och siffran 0. Det är därför det kallas base58 för att det då är 58 tecken och siffror som återstår.
Det finns idag tre olika typer av Bitcoin-adresser. Dessa har kommit i takt med att ny funktionalitet och optimering gjorts. Man vill ändå behålla bakåtkompatibilitet och därför har man skapat nya standarder. För att kunna skilja dessa tre åt så börjar de alltid med vissa tecken.
P2PKH var den första standarden som användes och dessa adresser börjar med en etta. Det går fortfarande att använda dessa adresser men det kan vara något mer kostsamt då transaktionerna blir större. De senare adress-typerna har vissa fördelar både när det gäller optimering och nya funktioner.
P2SH var den andra standarden som kom och är idag standard i vanliga plånböcker. Dessa adresser börjar med en trea istället för en etta. Ett nytt användningsområde som dessa adresser används till är multisig vilket möjliggör att flera signaturer kan krävas för att godkänna en transaktion.
Den senaste standarden heter bech32. Dessa adresser börjar med ”bc1”. Även om de flesta plånböcker idag stödjer bech32 så är det valfritt att skapa denna typ av adresser. Bech32-adresser är en standard som är kopplad till segwit och de kallas därför även för segwit-adresser. Det är än så länge bara någon enstaka procent av alla bitcoin som ligger på segwit-adresser.
Det är begränsat vad som går att göra med det programmeringsspråk som är inbyggt i Bitcoin. Man kan dock skapa så kallade multisig-adresser. Det som gör dessa speciella är att man kan sätta upp krav för fler än en signatur, därav namnet multisig, multiple signatures.
Man kan till exempel sätta upp i en familj att 2 av 3 signaturer krävs för att godkänna en transaktion. Om bägge föräldrarna har varsin nyckel och deras barn har den sista nyckeln så kan barnet bara göra en transaktion om någon av föräldrarna samtycker. Det kan även användas på företag där flera olika personer måste godkänna en transaktion genom att signera den med sin egna privata nyckel.
Om multisig ska börja användas mer så måste plånböckerna bli mer användarvänliga. Det är idag ganska avancerat att sätta upp multisig-adresser och gör man fel så riskerar man att förlora kontrollen över pengarna.
En plånbok presenterar en balans som kan spenderas. Vad denna egentligen består av är lite mer komplext än man kan tro. En traditionell plånbok innehåller sedlar och mynt som enkelt kan räknas samman till en total balans. Men som vi talat om tidigare så existerar inte bitcoin på samma sätt som traditionella valutor.
Balansen motsvarar istället summan av samtliga inkommande transaktioner som inte redan spenderats. Om man har tre inkommande transaktioner på vardera 2 btc så har man totalt 6 btc. Men egentligen så finns inte 6 btc någonstans i detta fall. Vad som finns är rätten att spendera 2+2+2 btc. Detta förutsätter att man har de privata nycklarna associerade med mottagar-adresserna för dessa inkommande transaktioner.
Plånboken håller koll på samtliga inkommande och utgående transaktioner från plånbokens alla bitcoin-adresser. Vanligtvis när en utgående transaktion utförs så blir det växel kvar. Att inkommande belopp skulle stämma exakt överens med en utgående transaktion samt den avgift man betalar för den utgående transaktionen är inte särskilt troligt. Den växel som blir över skickas därför tillbaka till plånboken till en växel-adress. Dessa genereras automatiskt av plånboken och det ligger således bitcoin på många adresser i en plånbok om man använt den för ett flertal transaktioner.
Om den kompletta programvaran för en blockkedja körs på en dator så kallas den för en fullnod. En fullnod kan validera transaktioner och block och distribuera vidare information till andra noder i nätverket. Det är dessa fullnoder som Bitcoin-nätverket består av. En fullnod kan vanligtvis även innehålla funktionen av en plånbok som du kan ta emot bitcoin till och skicka bitcoin från. Men det är inte ett krav för att anses vara en fullnod. De viktiga funktionerna hos en fullnod är att kunna validera och distribuera händelser på Bitcoin-nätverket, inte att skapa egna händelser.
Den kompletta programvaran för Bitcoin benämns Bitcoin Core. Det finns även annan programvara som uppfyller kraven för att anses vara fullnoder. Det är Bitcoin Core som är Bitcoins källkod som finns att läsa på github och som granskats av tusentals utvecklare från hela världen. Det är även denna källkod som ligger till grund för de flesta så kallade altcoins som existerar.
En del av Bitcoin Core är plånboks-funktionen. Men att kalla Bitcoin Core eller någon annan fullnod för en plånbok är egentligen missvisande eftersom merparten av logiken inte handlar om att kunna ta emot och skicka bitcoin utan om att upprätthålla Bitcoin-nätverket och validera och distribuera transaktioner och block.
Med en hårdvaruplånbok så har man paketerat plånboks-funktionen i en fysisk hårdvara. Dessa kan alltså inte validera eller distribuera något och är således inte en fullnod utan enbart en plånbok. Liknelsen med en magisk nyckelring funkar ganska bra i detta fall.
De flesta hårdvaruplånböcker kan hantera flera nyckelknippor samtidigt. Det innebär att de kan lagra dina privata nycklar för flera olika valutor. En hårdvaruplånbok kan därför ”innehålla” till exempel bitcoin, litecoin och ether på samma gång. Men som ni vet nu så är det egentligen privata nycklar för bitcoin, litecoin och ether som hårdvaran innehåller.
Det som är speciellt med hårdvaruplånböcker, som gör de väldigt säkra, är att de privata nycklarna aldrig lämnar hårdvaran. Det som ska signeras skickas istället till hårdvaruplånboken som utför signeringen och lämnar tillbaka det signerade meddelandet. Det innebär att den privata nyckeln aldrig avslöjas eller visas. Därför anses hårdvaruplånböcker vara väldigt säkra.
Det som är avgörande för säkerheten hos en hårdvaruplånbok är en kombination av hårdvaran i sig och mjukvaran som körs i den. Om mjukvaran finns som öppen källkod och man som användare själv kan kontrollera källkoden, kompilera den och lägga in den så kan man lita på programvaran. Det är dock i realiteten ingen som gör sig det besväret. Hårdvaran är också kritisk att den inte öppnar för några säkerhetshål eller brister. Man ska aldrig kunna få ut information ur en hårdvaruplånbok. Försök att ta sig in fysiskt ska resultera i att enheten går sönder och därmed att alla nycklar går förlorade.
Det två mest kända leverantörerna av hårdvaruplånböcker är Ledger och Trezor. Dessa två tillverkare litar de allra flesta på och bägge har källkoden öppen för kontroll. Lite mer text?
Bitcoin Core som vi beskrivit tidigare innehåller en mjukvaruplånbok. Innebörden av en mjukvaruplånbok är en programvara som kan hantera privata nycklar och med dessa skapa transaktioner. En fullständig klient är det om programvaran både är en fullnod och kan hantera privata nycklar och signering med hjälp av dessa. Om man använder en fullständig klient så är man helt oberoende. Med en fullständig klient så ”är du din egen bank”. Det finns flera andra fullständiga klienter för Bitcoin men den avsevärt mest använda är Bitcoin Core.
Till skillnad från en fullständig klient så är man med en lättviktsklient beroende av andra fullnoder att göra full validering och distribuering av transaktioner och block. En lättviktsklient kallas ibland SPV-klient vilket står för Simplified Payment Verification. Denna teknik för att kunna utföra transaktioner utan att behöva ladda hem hela blockkedjan stod beskriven redan i Bitcoin Whitepaper. Ett nätverk av lättviktsklienter skulle inte fungera, de är helt beroende av att det finns fullnoder som utför den fulla valideringen av transaktioner och block.
Orsaken att man ofta föredrar lättviktsklienter är att de inte tar lika mycket resurser från hårdvaran så du kan till exempel köra en sådan klient i en smartphone. Det tar inte heller lika mycket bandbredd som om du kör en fullnod som hela tiden måste hämta hem alla nya transaktioner och block.
Vi har redan konstaterat att en plånbok för digitala valutor egentligen bara är en nyckelknippa med privata nycklar. Eftersom nycklar i detta fall kan uttryckas som en lång sträng av läsbara tecken så kom någon på att man lika gärna kunde skriva ut detta på ett papper. Därav namnet pappersplånbok.
Det vanligaste idag med pappersplånböcker är att man också har en QR-kod som är lätt för en telefon att läsa av så att man slipper fylla i en väldigt lång text-sträng manuellt.
Nackdelen med en pappersplånbok jämfört med en hårdvaruplånbok är att du inte kan skapa nya privata nycklar på ett papper vid behov, vilket du kan göra med en hårdvaruplånbok. En annan nackdel är att när man någon gång vill skapa en transaktion så måste nyckeln läsas in i en mjukvaruplånbok av något slag. Vid detta tillfälle finns risk att någon obehörig får tillgång till nyckeln och då har man förlorat hela säkerheten man haft genom att ha den privata nyckeln på papper.
Pappersplånböcker finns i andra former. Till exempel så finns det brickor av stål där man lägger in den långa text-strängen, vilket står emot eld och annan yttre påverkan. Oavsett material och form så går det under benämningen pappersplånbok.
På liknande sätt som man kan skriva ut en privat nyckel på ett papper så kan man också memorera den i huvudet. Det är svårt om det bara är en lång rad tecken och därför finns det andra standarder där man använder vanliga ord istället. Vanligtvis är det 12, 18 eller 24 ord som man ska memorera i så fall vilket är fullt möjligt om man övar in en ramsa till exempel.
Brain-wallet eller ”hjärn-plånbok” är intressant på så sätt att man själv vet något som räcker för att kunna spendera digital valuta kopplat till den privata nyckel man memorerat. Ta till exempel begränsningarna för hur mycket pengar man får resa med in och ut från vissa länder. Med en brain-wallet så blir det omöjligt att veta hur mycket balans en person indirekt har tillgång till enbart via något som har memorerats.
Många plånböcker använder sig av något som kallas seed phrase. Det är en uppsättning ord som kan användas för att återställa nycklarna till alla plånboks-adresser om något skulle hända med plånboken. Det är stor skillnad på en privat nyckel och seed phrase då en privat nyckel enbart avser en specifik adress medan seed phrase kan användas för att generera alla publika och privata nycklar för hela plånboken.
Vanligtvis ombeds man skriva upp eller skriva ut en lista med dessa ord och förvara säkert. Man ska hantera detta dokument som den värdehandling som det faktiskt är. Med dessa ord så kan vem som helst få full kontroll över all balans som ligger i plånboken. Eventuella koder eller lösenord man satt i plånboken behövs inte om man har fått tag på seed phrase. På så sätt är denna värdehandling mer värd än själva plånboken i sig som oftast också är skyddad med en kod eller lösenord.
Bitcoin kan enbart existera digitalt. Bitcoin går inte heller att isolera i specifika valörer såsom 1 BTC eller 10 BTC. Det finns inget speciellt med en transaktion av 1 BTC jämfört med att skicka till exempel 0,36772 BTC. Vi är så vana vid att man måste förhålla sig till vissa valörer och allt utanför det måste avrundas till närmaste giltiga valör. Med bitcoin så finns det 8 decimaler, alltså som minst en hundramiljondel av en bitcoin. Denna minsta beståndsdel, en satoshi som det kallas, kan man se på som små mynt, ettöringar om man så vill.
Det finns dock ”fysiska bitcoin” att köpa som innehåller en privat nyckel till vilken det kan kopplas godtycklig mängd bitcoin. Säkerheten hos dessa är helt beroende på hur mycket du kan lita på leverantören av dessa fysiska bitcoin. Därför är det egentligen bara om du gör dessa själv som du kan vara helt säker på att ingen annan känner till den privata nyckeln som är ”gömd” i det fysiska myntet.
Det finns också samlarmynt som egentligen inte har något som helst med bitcoin att göra mer än att de brukar ha bitcoin-symbolen på ena eller bägge sidorna av myntet. Det är enbart ett samlarvärde och det är därför lustigt att dessa fått så mycket utrymme i all media. Troligtvis behöver folk något konkret som går att hålla i för att kunna ta till sig nyheter om Bitcoin. Det finns dock ingen som helst koppling mellan dessa återkommande foton av ”bitcoin-mynt” och den faktiska teknologin. Snarare tvärt om, så skapar det och begreppet bitcoin-plånbok en felaktig bild av hur Bitcoin fungerar.
Det vanligaste och enklaste är att köpa bitcoin på en marknadsplats.
Du kan också sälja en produkt eller tjänst i utbyte mot bitcoin.
Det tredje sättet är att tjäna bitcoin genom så kallad Bitcoin Mining. Det är numera svårt att tjäna pengar på mining i Sverige och det innebär en viss risk då reglerna kring beskattning inte är helt klarlagda. Det kräver också ganska stora investeringar och är betydligt mer komplicerat än att äga och använda bitcoin.
Detta kan vara riskfyllt eftersom företaget förvarar och bestämmer över dina Bitcoin. Men det kan också vara säkrare än att förvara dina bitcoins själv. Detta beror helt på vilken handelsplats du använder och din datorvana.
Vi rekommenderar att köpa en hårdvaruplånbok (hardware wallet) om du ska handla bitcoin regelbundet eller för en större summa. Det är den bästa typen av bitcoin-plånbok eftersom det är både enkelt att använda och väldigt säkert.
Hela syftet med Bitcoin är att kunna kontrollera och skydda dina egna pengar. Om du förvarar dina bitcoin på en handelsplats kan ditt konto begränsas eller blockeras. I värsta fall förlorar du dina bitcoin om företaget går i konkurs.
För att dina bitcoin ska vara säkra behöver du välja en reglerad handelsplats. För att du ska kontrollera dina egna pengar behöver du överföra dem från handelsplatsen till en privat plånbok.
Det enklaste sättet att lära sig om Bitcoin är att börja använda det. Därför borde du genomföra åtminstone en bitcoin-transaktion. Vi rekommenderar att du överför bitcoin mellan två egna plånböcker för att lära dig hur man skickar och tar emot bitcoin.
Processen för att ta ut dina bitcoin från en handelsplats kan se olika ut beroende på vilken handelsplats du valt att använda. Gemensamt är att du måste ange en bitcoin-adress dit du vill ha dina bitcoin överförda.
Hur du får fram din adress från din plånbok beror helt på vilken typ av plånbok du valt att använda. Det finns gott om guider på engelska som beskriver hur du skickar och tar emot bitcoin från respektive plånbok.
När du fått fram din egna bitcoin-adress så kan du mata in den på handelsplatsen där du köpt dina bitcoin. Efter att ha valt hur mycket du ska ta ut och bekräftat adressen så kommer en transaktion att genomföras. Handelsplatsen avgör oftast själv avgiften vilket påverkar hur lång tid det tar innan transaktionen är bekräftad på blockkedjan.
När du ska överföra bitcoin brukar plånboken rekommendera en transaktionsavgift som varierar beroende på marknaden. Ju högre avgift, desto snabbare kommer transaktionen att bekräftas genom att den inkluderas i ett block. Vanligtvis går det bra att använda den föreslagna transaktionsavgiften och på många handelsplatser har du inte ens möjlighet att påverka detta.
Öppna din plånbok och navigera dit man skickar bitcoin.
Fyll i mottagarens bitcoinadress (eller skanna QR-koden).
Ange belopp som ska skickas. Observera att plånböcker ibland använder hela bitcoin (btc) som enhet men ibland förekommer även millibitcoin (mbtc) vilket är tusendelar av bitcoin. Det är också viktigt att veta om transaktionsavgiften läggs ovanpå beloppet eller om det dras ifrån beloppet du anger.
Kontrollera att adress och belopp är korrekta.
Skicka! Ofta måste man i detta steg bekräfta med ett lösenord, en pinkod, en engångskod eller per e-post eller sms.
Om du har en egen plånbok så bör transaktionen bli synlig hos mottagaren redan inom några sekunder. Om det däremot är en online-plånbok så kan transaktionen dröja något då dessa brukar klumpa ihop ett antal olika transaktioner för att hålla nere transaktionskostnaden.
En stor nackdel med riktiga bitcoin är att allt ansvar vilar hos användaren själv. Om man glömmer bort ett lösenord, tappar bort sin telefon eller dator som innehåller de privata nycklarna eller liknande så finns det ingen du kan ringa och få hjälp från. Bitcoin möjliggör att du kan bli din egen bank, men inte alla är redo för det ansvaret.
Andra saker som diskuteras i Bitcoin-världen är blockstorleken, tiden det tar att verifiera en transaktion och hur användarvänligheten behöver förbättras. Man får inte glömma att Bitcoin bara existerat sedan 2009, det är fortfarande väldigt tidigt och vi kan förvänta oss mycket förbättringar med tiden. Bitcoin kommer aldrig mer att vara så svårt att använda som det var igår, det är en konstant utveckling vilket gör Bitcoin mer användarvänligt varje dag.
Det finns olika sätt att använda bitcoin som betalmedel. Ett sätt är att växla från bitcoin till en traditionell valuta. Ett annat är att skaffa ett betalkort med koppling till en bitcoin-plånbok. Det finns flera leverantörer av sådana Visa och MasterCard med fördelen att växlingen sker vid varje köptillfälle. Med dessa två metoder så kan du köpa vad som helst där du använder traditionell valuta eller kort.
Det finns också många företag som godtar bitcoin som betalmedel. Det finns fysiska företag, butiker och restauranger som godtar bitcoin även om de idag är ganska ovanliga i Sverige. Online finns det betydligt fler som valt att acceptera digitala valutor som betalmedel. Nedan listas några exempel på företag som godtar bitcoin som betalmedel.
Wikipedia
Expedia
Steam
Microsoft
Webbhallen
Först och främst behöver du veta att bitcoin-transaktioner inte kan återbetalas. På det sättet fungerar det som digitala kontanter. Bitcoin erbjuder mer frihet men det kräver också större ansvar.
För det andra, en bitcoin-transaktion är bara giltig om den har bekräftats i blockkedjan. Om du tar emot en stor transaktion rekommenderar vi att du inväntar 6 st bekräftelser innan transaktionen kan anses vara helt bekräftad. Antal bekräftelser brukar visas i plånboken eller på handelsplatsen.
Med Bitcoin är du pseudoanonym. Det innebär att du kan skicka och ta emot pengar utan att behöva identifiera dig. Men om din identitet kopplas till en plånbok kan man kartlägga alla transaktioner till och från den. Alla transaktioner sparas i en gemensam huvudbok och användare är antingen offentliga eller anonyma beroende på om kopplingen mellan adress och person är känd eller inte.
Det finns många olika typer av bitcoin-plånböcker att välja mellan. Uttrycket “not your keys, not your money” syftar till att uppmuntra till att man ska ha kontroll över sina egna privata nycklar och därmed inte använda online-plånböcker. Det säkraste sättet att lagra bitcoin idag är att använda en hårdvaruplånbok.
Det finns tusentals olika kryptovalutor och handelsplatser. För det första finns det många opålitliga handelsplatser som inte är säkra. För det andra ska du aldrig förvara bitcoin på en handelsplats utan istället överföra dem till en privat och säker plånbok.